Love comes close
Jag åkte till ett soligt men kallt Paris vid 14:30 och mötte där upp Kevin, Oskar och tre polska tjejer vid Musee D'Orsay.
Så himla kul och de var alla jättegulliga! Oskar fick vara lite tolk då de var sisådär på engelska, men de komplimenterade mig för min engelska och min "apperence". En av tjejerna ville fota mig och Kevin till sin streetstyle-blogg. Aw. De var helt crazy vilket gjorde dagen helt jävla bäst!
Vi träffade även en 16-årig kille från Argentina som började prata med oss. Han frågade mig om jag var emo. Hahah!
Vi var där i några timmar och gick sedan ut. Där bad vi några Koreaner ta kort på oss och då ville dem också vara med på våran bild, haha! En sa att jag skulle hitta honom om jag någon gång kom till Korea.








Vi skiljdes åt och Kevin och gick längst med Seine fram till Shakespeare & Co. Där mötte vi Marilen och Det var första gången jag var inne där, pga. att de har en jävla uppstoppad korp i fönstret. Och upptäckte även en annan färgglad pippi.
Jag skulle skratta så sjukt mycket om jag såg en människa bete sig som mig in public. Men What to do? Har man en fobi så har man...
De hade dock inte dem böcker jag letar efter, men snygg personal så det gick jämnt ut.
Därefter så gick vi till en restaurang där vi åt gott och drack massa... vatten. Jag har ju en vit månad nu och jag tror jag smäller av snart. Men nu är det bara två veckor kvar, så kämpa, kämpa!



Vid 22 drog vi oss hemåt.
Jag gick mina 2 km hem från tåget med musik i öronen.
Vid en speciel punkt som jag passerar så har man utsikt över Paris. Man ser byggnaderna i La defense och även Eiffeltornet. Jag stod där i ca. fem minuter och såg ljusstrålen från eiffeltornet gå fram och tillbaka.
Plötsligt känner jag hur det plötsligt rinner en tår nerför min kind.
Japp! En hel drös med glädjetårar följde sedan, hela vägen hem.
För fyfan, vad jag är lycklig!
Paris, I fucking love you!