LinaTherese

Mamman kom hem strax efter det att jag och barnen kom hem från cirkusskolan ikväll. De flesta kvällar blir det ofta gap och skrik de tre emellan, men ikväll var gapen och skriken på grund av något helt annat än vanligt.

 

Igår när jag frågade mamman om hon hört vad som hänt i Paris så började hon prata med en lägre röst. Hon sa att hon inte ville att barnen skulle höra om det som hade hänt. Och jag förstår henne! De är alldeles för små för att behöva veta om allt hemskt som försigår i världen. Dessutom så skulle de nog inte förstå vad som hänt!

 

Detta var hennes beslut, att skydda barnen från denna vetskap. Därför blev jag smått arg när barnen efter skolan berättade för mig att de haft en tyst minut ''för det var någon som dödat några andra i Paris igår''.

 

Detta tog de även upp med sin mamma när hon kom hem och då började skriket, för att de inte alls förstod varför de hade haft en tyst minut i skolan, och hur någon kan vara så hemsk att döda en annan människa. 

Jag förstår att Cécile ville hålla tyst om detta för barnen, trots det så tar skolan upp det och låter barnen gå hem med massa tankar och hemska funderingar i sina huvuden, utan att ha gett dem några som helt svar på vad som faktiskt hänt. Det är var förälders val hur de väljer att uppfostra sina barn och med vilken information de vill fylla deras små huvuden med!

Men att lämna denna historia i 4-5-åriga barns huvuden och sedan låta de gå hem chockade, frågande och speciellt rädda över vad som egentligen händer utanför deras säkra skolgrindar... Det tycker jag inte är rätt!  

 

Så efter det att allt gap och skrik var över så satte vi oss fyra ner för middag och Cécile berättade hela historien för barnen (och mig) och svarade på alla deras frågor. Om kritiker, journalister, satir, religion, yttrandefrihet, polisen, landssorg, brott & straff, och mord.

 

Mycket proffsigt gjort av denna stressade mamma, må jag säga!