Charleston
När jag vaknade imorse så fick jag i min hand ett fullproppat A4 med veckans schema. Cécile är nämligen bortrest i jobb HELA veckan så nu är det jag som är kvinnan i huset. Jag är så jädra rädd för vad som ska hända, vem kommer döda vem? Jag eller barnen? Pappan är förvisso inte bortrest (förutom på onsdag Då jag måste väcka + natta) men han gör inte så mycket väsen av sig.
Jag hade skola idag, och den gick som tur var väldigt fort idag! Gick efteråt med Menal till H&M och köpte lite småplock. Bl.a ett fint svart hårband med pärlor på! Är så glad att mitt hår börjar bli längre så att jag kan göra endel roliga grejer med det! Fick höra att jag såg ut som en 20-tals brutta. Kan stämma!
När jag hämtade barnen så ville Lucas vara kvar utanför grinden ett tag för att byta Pokémon-kort med sina kompisar. Vi var där i 45 minuter och det slutade med att någon tog Astrids enda kort och hon panik-grät. När jag sedan skulle hämta Lucas för att det var dags att åka så var det "det dumma" barnets mamma som sa något till mig på franska. Varpå jag svarade på engelska att jag inte pratar franska.
Då typ... Ger hon ifrån sig ett litet skratt. "Hah! Pratar du inte franska!?"
Jag fick som en kniv i magen när hon sa så. Hon lät bara då jädra dryg!
Och det är inte första gången folk betett sig/sagt något som verkligen får mig att känna mig som en invandrare (vilket jag ju faktiskt är nu!). Som om dem undrar vad fan jag gör i deras land om jag inte kan språket!
Gick bara därifrån, med en unge i ena armen, påväg mot en annan som stod några meter bort och storbölade.
Pappan, som ska försöka komma hem tidigare från jobbet den här veckan, kom som tur var hem runt 19:30 och vi åt middag strax därefter!
Nu chillar jag i sängen med världens magknip, då vi åt bönor till maten.
Ska kvida lite och försöka att inte sova alldeles för sent!
